EU-valet och nya handelspolitiska vindar
Europaparlamentsvalet var högerns triumf. Det råder inget tvivel om vilken politisk inriktning som hade mest framgång. Resultatet är färskt och de politiska grupperna i parlamentet har bara börjat organisera sig. Det finns allt fler EU-parlamentariker som motsätter sig frihandel, vilket är en risk särskilt för länder som är beroende av utrikeshandel utanför EU. Graden av beroende varierar betydligt mellan medlemsstaterna. Därför har vissa länder mer att förlora.
Finlands bytesbalans (utrikeshandel) uppvisar som helhet ett underskott. Vi har ett överskott i utrikeshandeln utanför EU, vilket innebär att vi måste ha ett underskott i handeln inom EU. Därför är den nuvarande EU-politiken med handelsrestriktioner farlig för Finlands exportsektor.
I EU är handelspolitiken gemensam
Europeiska unionen är en handelsunion. Tullar och andra handelsavtal kommer från EU, inte från medlemsstaterna. Handelspolitiken hör till EU:s exklusiva behörighet. De enskilda länderna lobbar naturligtvis för sina egna intressen i Bryssel, men det är svårt, om inte helt omöjligt, att utarbeta internationella handelsavtal som motsvarar alla 27 medlemsländers önskemål. EU:s beslut kan därför inverka negativt på enskilda länders utrikeshandel. Den naturliga frågan blir alltså vem som har mest att förlora i denna situation, dvs. vilka länder som är mest beroende av export till länder utanför Europeiska unionen.
Utrikeshandeln ökar välståndet och minskar pristrycket
En försvårad utrikeshandel drabbar ekonomierna på många olika sätt. Varor och tjänster som köps från utlandet blir dyrare om de till exempel omfattas av importtullar. Detta kommer att ske för de kinesiska elbilar som säljs i EU, eftersom importtullarna på dem nyligen höjdes. Konsumenterna förlorar då priserna på produkterna stiger och/eller tillgången på dem minskar.
Många EU-länders utrikeshandel uppvisar ett överskott, vilket innebär att man säljer mer till utlandet än man köper därifrån. Ett överskott innebär en rikare samhällsekonomi (tänk till exempel på den norska oljefonden på 1 400 miljarder euro, som samlat pengar från försäljning av olja och gas utomlands). Av EU-länderna skulle Irland, Danmark och Sverige ha mycket att förlora i ett omfattande handelskrig, eftersom de säljer mycket mer varor och tjänster utanför EU än de köper därifrån. Även i Tyskland har denna handel ett överskott, vilket torde förklara Tysklands avoga inställning till importtullar på kinesiska bilar.
Utrikeshandel gynnar EU
EU:s utrikeshandel uppvisar ett överskott, vilket betyder att EU har mycket att förlora i händelse av ett handelskrig. Utmaningen med tullar är just risken för ett handelskrig. Om vi till exempel inför tullar på kinesiska produkter kommer kineserna att införa tullar på produkter från EU. I ett handelskrig är de verkliga vinnarna få, men förlorarna desto fler. Den verkliga vinnaren torde vara politikern som har lovat att återupprätta den inhemska produktionen. Väljarna kan först vara tacksamma, men tids nog påverkas alla av de stigande priserna och den svagare ekonomin.
Något handelskrig har ännu inte brutit ut, och förhoppningsvis segrar förnuftet också i EU-parlamentet.
Marknadsöversikten har skrivits av Aktias chefsekonom Lasse Corin.