Placeringsmarknaden fungerar bättre än tidigare
De makroekonomiska teman har svängt upp och ner på en kort tid.
Placeringsmarknadens karaktär och de viktigaste drivkrafterna för avkastning har förändrats betydligt på kort tid. Vi har kommit långt sedan ingången av 2023. Då var placerarnas största farhågor den kraftigt tilltagande inflationen, de överaggressiva centralbankerna och en global recession. Under sista kvartalet 2023 vände förväntningarna upp och ner. Man såg att räntehöjningarna var förbi, inflationen hade avtagit tydligt och världsekonomin hade klarat sig förvånansvärt väl, stödd av en stark tillväxt i USA. Farhågorna gällande de viktigaste drivkrafterna bakom den ekonomiska utvecklingen förändrades snabbt till ett hopp om en bättre morgondag, vilket också återspeglades på placeringsmarknaden.
Förändringar i marknadsdynamiken
Placerarna tog fasta på det nya positiva scenariot, och marknaden, oavsett tillgångsslag, steg kraftigt mot slutet av året. Nedgången i marknadsräntorna stödde prisrörelserna för längre ränteplaceringar, och nedgången i riskpremierna bidrog till utvecklingen för obligationer med högre avkastning och även aktiemarknaden. Den övergripande gynnsamma marknadsutvecklingen dolde emellertid en mycket viktig förändring i marknadsdynamiken.
De marknadssegment som släpat efter under de senaste åren och som prissatts förmånligare började göra sig påminda på bekostnad av de stora teknikjättarna: Aktiemarknaden i Finland, bolag med lägre marknadsvärde i Europa och marknadsindex viktade med värdetemat började överavkasta. Det började också ljusna för den kinesiska aktiemarknaden.
Spolar vi fram till dagsläget, är den största frågan huruvida marknadsrotationen fortsätter eller om vi kommer att återgå till den traditionella defensiva placeringsmiljön, där de stora teknikjättarna dominerar kurserna och andra bara kan följa följer efter eller bredvid.
Teknikjättarnas segertåg fortsätter
Teknikjättarna har färdats långt. Under de senaste 10 åren har de 6 vackraste (Microsoft, Apple, Nvidia, Amazon, Google och Meta) gjort massiva resultat, och står ensamma för nästan 18 procent marknadsvärdet på världens börser. Som jämförelse kan nämnas att bolagens andel är större än det sammanräknade marknadsvärdet på alla tillväxtmarknader. Om man dessutom beaktar att bolagens resultat har vuxit med långt över 15 procent per år under de senaste 10 åren, är det förståeligt att aktieplacerarna frågar sig om det redan är nog.
Jag tror inte att den starka utvecklingen är över för teknikjättarna. Bolagen har överlägsna resurser när det gäller att investera i den pågående AI-boomen, och resultatmodellerna är hållbara. Dessutom ligger prissättningskoefficienterna på en rimlig nivå med tanke på tillväxtpotentialen under de kommande åren. Samtidigt ser jag att den gryende trend som kunde ses i slutet av förra året, där mindre framgångsrika marknadssegment klarar sig relativt sett bättre, kan fortsätta ännu en tid. Marknadsmiljön har blivit mer rationell. Till följd av ränteuppgången har mer traditionella (och hållbara) prissättningsmodeller återfått sin forna glans: pengarna söker sig på ett förnuftigare sätt från en plats till en annan. En relativt god ekonomisk tillväxt, en inflation som ligger något över centralbankernas målnivå och korta marknadsräntor som ligger kvar på en högre nivå stöder dessutom den relativa utvecklingen av mer cykliska marknadssegment som ofta är förmånligare prissatta.
Marknadsöversikten har skrivits av Aktias placeringsdirektör Samu Lang.