Försiktig optimism i tillväxtmarknadernas frontierekonomier

Tillväxtmarknadernas frontierekonomier är många och mångsidiga, men utsikterna har i genomsnitt utvecklats i en positivare riktning, skriver Aktias portföljförvaltare Ulla Huotari.

Efter coronapandemin har flera på varandra följande globala chocker också drabbat frontierländernas* ekonomier i och med att finansieringsförhållandena har skärpts, och marknadsstämningen har varit mollstämd. Den svagare US-dollarn och de billigare oljepriserna sedan slutet av 2022 har förbättrat bytesbalanserna samtidigt som utvecklingsbankernas stöd och förbättrade emissionsmöjligheter på de internationella marknaderna har minskat trycket på frontierekonomierna. Det allmänna risksentimentet har blivit positivare i år, något som till exempel syns i att riskpremierna för statsobligationer i US-dollar har skärpts ytterligare. De lokala frontiermarknaderna drivs främst av landspecifika ekonomiska fundament som har förbättrats och andra idiosynkratiska faktorer, snarare än av det globala risksentimentet och investeringsflöden. I år har det kommit in positiva landspecifika nyheter från flera länder.

Frontierländerna har under de senaste åren varit uteslutna från den internationella skuldmarknaden på grund av höga räntor och riskpremier, vilket tvingade staterna att öka upplåningen på den inhemska marknaden, förlita sig på valutareserver eller eventuellt ansöka om lån från Internationella valutafonden (IMF). IMF:s utlåning är ofta förenad med strikta programvillkor som kan kräva betydande reformer av landet. Det kan därför vara politiskt utmanande att låna från IMF, men ur en skuldplacerarens perspektiv är det ofta en positiv signal.

Frontierländerna har åter tillträde till den internationella skuldmarknaden

I början av året kunde också länder i subsahariska Afrika, som Kenya, emittera nya obligationer med lägre kreditbetyg. Även om det fortfarande inte är billigt för frontierländer med lågt kreditbetyg att låna på den internationella skuldmarknaden, erbjuder den en möjlighet att diversifiera finansieringskällorna och reducera likviditetsrisken. Aktiviteten på den internationella statsobligationsmarknaden slog återigen rekord i början av året, då nyemissioner genomfördes till ett värde av över 90 miljarder US-dollar under det första kvartalet. Nyemissionsmarknaden har dock därefter avtagit i och med att räntorna har stigit. Ytterligare emissioner från frontierländerna väntas i år eventuellt från Nigeria och Angola.

Till det händelserika första kvartalet hör rentav omvälvande positiva nyheter från Kenya, Egypten och Nigeria. Kenyas finansieringsläge förbättrades avsevärt tack vare finansieringsarrangemangen i februari, vilket stabiliserade landets valutamarknad och stärkte shillingen. I Egypten och Nigeria lät man valutorna devalveras, och valutatransaktioner som inte clearats på grund av bristen på US-dollar betalades. Nigerias nya president driver starkt på sitt reformprogram för att få landets ekonomi på en sundare grund. Egypten fick ett omfattande investeringsavtal på 35 miljarder US-dollar från Förenade Arabemiraten, följt av en betydande höjning av IMF-programmet och ytterligare finansiering från Världsbanken och ett stödpaket från EU. Denna typ av nyheter återställer utländska placerares förtroende för den lokala marknaden, vilket innebär att de gradvis har återgått till den lokala statsobligationsmarknaden i Kenya, Egypten och Nigeria.

Även skuldsaneringen har framskridit, om än långsamt. Det första landet som blev insolvent under coronapandemin var Zambia år 2020. Zambia har förhandlat om en omstrukturering av sina lån inom ramen för G-20 Common Framework och var också det första testlandet. Låneförhandlingarna drog ut på tiden, eftersom en överenskommelse nåddes först i mars i år. Det står klart att G-20-ländernas ram för skuldsanering behöver effektiviseras för att förhandlingarna ska kunna föras mycket snabbare, vilket innebär att osäkerheten varar en kortare tid. Landet får börja om på nytt, utländska placerare vågar igen göra direktinvesteringar och ekonomin kan återgå till hållbar tillväxt.

Höjningen av kreditbetyget är en belöning för åtagandet att genomföra reformer

I år har kreditvärderingsinstituten belönat flera frontierländer som har genomfört reformer. Till dessa hör till exempel Jamaica, Tanzania och Costa Rica. Jamaica har gjort betydande framsteg när det gäller att minska skuldbördan, något som landet har ett starkt politiskt engagemang för, även om den ekonomiska tillväxten har varit blygsam. Höjningen av Tanzanias kreditbetyg återspeglar de lovande tillväxtutsikterna i framtiden, eftersom Tanzania klarade sig bra ur pandemin. Den starka ekonomiska tillväxten i Costa Rica stöds av regeringens åtagande att följa budgetreglerna och den förbättrade ekonomiska situationen. De senaste månadernas positiva utveckling och fortsatta reformer kan leda till nya positiva kreditbetygsjusteringar i frontierländerna i år. Enbart löften om reformer räcker naturligtvis inte till, utan det är genomförandet som garanterar framgång. I mars höjde kreditvärderingsbolaget S&P Global Ratings Egyptens utsikter från stabila till positiva. För att kreditbetyget ska höjas krävs resultatrika reformåtgärder.

Det finns möjligheter till avkastning på utvalda frontiermarknader nu när man har sett positiva tecken på en vändning. En risk för frontierekonomierna är att räntorna i USA förblir höga längre än väntat, vilket också skulle innebära en starkare dollar. I början av året prissatte finansmarknaden många fler räntesänkningar från USA:s centralbank Feds sida innevarande år, men i nuläget väntas betydligt färre räntesänkningar. En starkare ekonomisk tillväxt än väntat i kombination med ökade geopolitiska störningar kan återigen höja oljepriset, vilket i sin tur skulle sätta press på oljeimporterande frontierländer. Frontierländernas centralbankers penningpolitik är för närvarande stramare än i början av 2022, och dessutom har finansiering skaffats från olika källor och man har bättre förberett sig på oväntade negativa chocker genom att försöka samla buffertar. Om en ny extern chock skulle inträffa skulle frontierländerna återigen behöva visa sin resiliens.

* Med tillväxtmarknadernas frontierländer avses de ekonomier som fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och som genom tillväxt och utveckling har möjlighet att ansluta sig till tillväxtekonomierna.