De sydeuropeiska ekonomierna är inte så svaga trots allt

Vi talar regelbundet om Italiens stora statsskuld och svaga tillväxt. Vi har inte heller glömt förkortningen PIGS (Portugal, Italy, Greece, Spain), som uppkom under eurokrisen för att illustrera länder vid Medelhavet vars ekonomisk-politiska beteende var tvivelaktigt. Nu har situationen emellertid vänt. Med bytesbalansen mätt var endast Greklands ekonomi svagare än Finlands under perioden 2019–2023.

Bytesbalansen beskriver sparande eller konkurrenskraft

Bytesbalansen mäter penningflöden över landsgränserna. De största komponenterna är export och import. Ett stort och långvarigt underskott i bytesbalansen blir lätt ett problem, eftersom en negativ bytesbalans i klarspråk innebär att mer pengar strömmar ut ur landet jämfört med hur mycket som kommer tillbaka från utlandet. Vår kära granne i väst, Sverige, har ett stort bytesbalansöverskott. Detta beror på landets stora och konkurrenskraftiga exportsektor. Samma fenomen syns i Tyskland och Danmark.

Före finanskrisen visade bytesbalanserna i PIGS-länderna ett underskott (medan Finlands bytesbalans visade ett överskott, tack vare Nokia). Italiens underskott var minst, cirka 3 procent av bruttonationalprodukten. Grekland hade det absolut största underskottet, som värst nästan 15 procent av bruttonationalprodukten. Massor med pengar strömmade ut från Grekland, eftersom grekerna köpte in mycket mer från utlandet än vad de sålde ut. Detta är också en bidragande orsak till Greklands svåra skuldkris.

Efter eurokrisen har situationen förändrats. PIGS-ländernas ansträngningar att stärka sina ekonomier gav resultat. Italiens och Spaniens bytesbalans uppvisar ett klart överskott, Portugals bytesbalans ligger nätt och jämnt kring noll och Greklands uppvisar fortfarande ett klart underskott.

Bytesbalansen är kopplad till skuld

Bytesbalansen är kopplad till skuld och välstånd. Ett bytesbalansöverskott leder i allmänhet till välstånd i landet, och detta välstånd kan till exempel användas för att finansiera ett underskott i den offentliga sektorn. Ett bytesbalansöverskott innebär att pengar strömmar in i ett land. Dessa pengar kan då placeras inom landet, till exempel i statsobligationer. Till exempel i Italien består cirka 22 procent av statsskulden av lån från utländska investerare. I Grekland var motsvarande siffra hela 70 procent före finanskrisen.

I fråga om bytesbalansen är Italien och Spanien i själva verket ekonomiskt sett starkare än Finland. Det är inte möjligt att få en helhetsbild av ekonomin eller skuldsättningens hållbarhet med bara en ekonomisk indikator. Bytesbalansen är ett utmärkt exempel på detta. Det gäller alltså att titta på mer än bara den offentliga ekonomins skuldsättning och BNP-tillväxten.