De bortglömda småbolagen – varför är de ett attraktivt placeringsobjekt just nu?

Vi har sedan i höstas kommunicerat till våra kunder om de låga värderingsfaktorerna för småbolag och deras attraktivitet som placeringsobjekt. Från början av november till slutet av december verkade det redan som om även den bredare marknaden skulle återgå till aktievalsläge, då småbolagen steg både i USA och i Europa och gav en klart bättre avkastning än de största börsnoterade bolagen. Är det redan för sent att hoppa på tåget?

Småbolagen var i toppform efter att coronachockens första våg avtog och ända fram till hösten 2021. Bakom detta låg rekordstora ekonomiska stimulansåtgärder. Som en följd av dem sökte de extra pengarna avkastning där den kunde fås, och till och med mer riskfyllda placeringsobjekt var efterfrågade, kanske till ett alltför högt pris. Värderingskoefficienterna för de breda aktieindexen steg med cirka 10–15 procent över den nivå som rådde före pandemin. Samtidigt steg småbolagens värderingar betydligt mer. Tyngdpunkten i den globala konsumentefterfrågan flyttades snabbt från tjänster till konsumtionsvaror, men produktionskedjorna anpassade sig inte tillräckligt snabbt och det uppstod störningar på utbudssidan. Detta ledde i sin tur till högre inflation, vilket tvingade centralbankerna att höja räntorna och strama åt penningpolitiken. 

Lösa pengar lämnade marknaden och värderingsnivåerna återgick till det normala. Även ränteprodukternas avkastning blev för första gången på länge ett bra alternativ i allokeringen mellan tillgångsklasserna. Värderingsnivåerna för små bolag som klassificerats som mer riskfyllda sjönk till rekordlåga nivåer, särskilt jämfört med värderingsnivåerna för större bolag. Samma fenomen inträffade senast under finanskrisen, men sedan dess har småbolagens värderingsnivåer haft en premie på 10–20 procent jämfört med större bolag.

Än hinner man hoppa på tåget

Samma trend både uppåt och nedåt kan också observeras mätt med en mindre volatil mätare (t.ex. pris i förhållande till balansvärde). Det handlar alltså inte bara om mer osäkra resultatutsikter eller om kassaflöden som hägrar längre fram, tvärtom. Enligt analytikernas prognoser kommer europeiska småbolags resultat att växa betydligt mer än de stora bolagens.

I småbolagens balansräkningar är också skulderna mindre, även om kreditbetygen är sämre och återbetalningsförmågan därmed något svagare än hos stora bolag. Detta kan därför vara den främsta anledningen till att småbolag för närvarande betraktas som ett alltför riskabelt placeringsobjekt. I slutet av 2024 och början av 2025 förfaller en stor mängd skulder till betalning, och de måste refinansieras på något sätt. Jag anser inte att detta är ett verkligt problem i stor skala, även om det inom vissa sektorer, som fastighetssektorn, kan vara utmanande att hitta refinansiering för alla behov. 

Även industriella köpare har vaknat upp från sin vintersömn, och man har sett tecken på återhämtning inom företagsförvärv. Jag anser att detta stöder tanken om att bolagens värderingsnivåer åtminstone är mycket attraktiva, om inte rentav alltför låga.

En av hörnstenarna i placeringsfilosofin i Aktias aktiefonder är att äga högkvalitativa bolag med ett gott kassaflöde, en sund balansräkning och goda möjligheter till lönsam tillväxt på lång sikt. Nu finns sådana bolag att hitta bland småbolagen en mycket attraktiv värderingsnivå. Det finns alltså gott om tid hoppa på tåget.