Stor spridning på bostadsmarknaden i euroområdet
I Finland har ökningen av bolånestocken blivit negativ. I augusti var bolånestocken 1,6 procent mindre än året innan. Men hur ser situationen ut i det övriga euroområdet? Svaret på frågan är ganska trist: ungefär lika. Det finns emellertid en överraskning i Sydeuropa.
I Finland försvårar husbolagslånen jämförelsen i någon mån, men ökningen har avtagit även i dem. Det betyder att ökningen har avtagit också ur detta perspektiv, även om situationen vore något piggare med beaktande av husbolagslånen.
Referensräntetypen har liten inverkan på efterfrågan på lån
Ökningen av bolånestocken har avtagit i nästan alla euroländer. Bolånestocken ökar dock i flera länder. Till exempel i Estland var den årliga ökningen av lånestocken 7,3 procent i augusti. Men precis som i nästan alla andra länder har efterfrågan minskat avsevärt i Estland. Så sent som för ett år sedan var årsförändringen av det totala lånebeloppet för bostadsköp positiv i nästan alla länder. I flera länder har förändringen nu blivit negativ. I Sverige var årsökningen av bolånestocken 1,2 procent, dvs. snabbare än i Finland.
Så sent som för ett år sedan var årsförändringen av det totala lånebeloppet för bostadsköp positiv i nästan alla länder.
Den referensränta som används för bolån verkar inte ha någon större inverkan på ökningen av lånen. I Finland är de korta räntorna, dvs. euriborräntorna, de populäraste referensräntorna med en andel på cirka 95 procent. Till exempel i Tyskland står lån bundna till korta räntor för cirka 10 procent av den totala mängden, och i Slovakien är motsvarande andel bara 2,5 procent. När det gäller lån är dock tyst överallt.
Grekland går mot strömmen
Utvecklingen har varit negativ i alla länder med undantag för Grekland. Årsförändringen av bolånestocken var negativ också i Grekland, men minskningen av stocken avtog från året innan. I augusti 2022 minskade det totala lånebeloppet för bostadsköp i Grekland med 14 procent på årsnivå. I augusti i år minskade lånestocken med endast 4 procent på årsnivå.
Krisen lämnade en lång svans i ländernas investeringsförmåga, vilket innebär att den positiva utvecklingen i bygglov visar att länderna håller på att ta igen investeringsunderskottet.
Det verkar som att länderna i Sydeuropa har klarat sig något bättre än andra länder i denna jämförelse. Det är sant att det nu ansöks mindre om lån i hela Europa, men den negativa förändringen har varit mindre i de omtalade PIGS-länderna. Orsaken blir uppenbar när man tittar på utvecklingen i bygglov. Till exempel i Grekland har mängden bygglov mätt i kvadratmeter ökat med 25 procent jämfört med förra året, medan det i Portugal inte har skett någon förändring och i Spanien har antalet bygglov minskat med 4 procent på ett år. I Sverige och Finland minskade antalet lov däremot med över 50 procent!
Vi minns väl den skuld- och finanskris som drabbade södra Europa för tio år sedan. Krisen lämnade en lång svans i ländernas investeringsförmåga, vilket innebär att den positiva utvecklingen i bygglov visar att länderna håller på att ta igen investeringsunderskottet.
Bra drag på den grekiska bostadsmarknaden
Räntenivån i Europa har stigit över hela linjen. Det spelar egentligen ingen roll om den mest populära referensräntan är 12 månaders euribor eller 10 års fast ränta. Det är klart dyrare att skaffa en ny bostad med lånade pengar än tidigare. I Finland känns räntestegringen snabbare i bolånetagarnas plånböcker.
Även om räntorna har stigit överallt finns det tydliga skillnader i prisutvecklingen för bostäder. Grekland ligger återigen i täten – där steg bostadspriserna med över 15 procent från året innan. I Tyskland sjönk priserna samtidigt med 7,5 procent. Denna gång sticker Grekland ut ur mängden till sin fördel.