Kommer räntan att stiga eller sjunka? Det kvittar så länge den löper

Inflationens återkomst har rört till räntemarknaden och samtidigt skapat nya rubriker i ekonominyheterna. Nästan dagligen får vi ta del av olika spekulationer: kommer inflationen att stiga, kommer inflationen att sjunka, hur kommer centralbankerna att reagera, kommer bankerna att börja betala ränta på brukskonton... Gemene man vet varken ut eller in när inte ens experterna är eniga, och även om de var det, så är det ingen garanti för framtiden. Som den legendariska basebollspelaren och filosofen Yogi Berra en gång i tiden konstaterade: det är svårt att göra förutsägelser, särskilt angående framtiden.

Lata pengar ska jobba

Trots olika utsikter och åsikter är en sak klar: det lönar sig inte att ha pengar liggande på nollräntekonton. Inflationen minskar pengarnas värde, och nu finns det gott om välavkastande alternativ. Alternativkostnaden är hög då det går att få en ränta på 3–4 procent på tidsbundna depositioner och andra korta ränteplaceringar. För dem som tål en högre ränte- eller företagskreditrisk finns det en mängd olika alternativ, med upp till närmare 10 procents löpande avkastning. Är man inte säker på vilken lösning som passar ens behov bäst, är det bra att vända sig till en expert.

60/40-portföljens återkomst

Även placeraren gör klokt i att dra sig gamla lärdomar till minnes. En av dessa hörnstenar för placerande är den s.k. 60/40-portföljen, innehållande 60 procent aktier och 40 procent obligationer. Tanken är att avkastningen på aktier och obligationer divergerar över ekonomiska cykler. I en högkonjunktur stiger aktierna medan stigande räntor pressar ner priserna på obligationer, och i en lågkonjunktur går det tvärtom. Under nollränteperioden dödförklarades dock denna idé, eftersom räntorna inte gav någon avkastning. I synnerhet efter att ha sjunkit på minussidan var avkastningsutsikterna för obligationer asymmetriska, eftersom den fördel som en ytterligare räntenedgång skulle ha gett var ytterst osannolik. Risken realiserades när räntorna steg kraftigt under 2022, vilket samtidigt pressade ner värdet på både obligationer och aktier.

När räntenivån normaliserats är 60/40-portföljen återigen relevant. Räntorna kan stiga ytterligare, men när de ekonomiska utsikterna blir sämre, och i synnerhet i ett recessionsscenario, skyddas placerarens portfölj av ränterisken, dvs. durationen. Fördelarna med diversifiering ser mer förnuftiga ut – och framför allt får man återigen en kompensation för ränterisken. Den exakta fördelningen varierar efter placerare, men för de allra flesta är ränteplaceringar ett vettigt tillskott till placeringsallokeringen.

På löpande ränta växer ingen mossa

En specialegenskap hos ränteplaceringar är att räntan vanligtvis löper hela tiden. Detta gör ränteplaceringar i snitt betydligt mer stabila än aktieplaceringar. Tiden är på ränteplacerarens sida. Trots att även värdet på ränteplaceringarna fluktuerar, har avkastningen över tid vanligtvis legat nära de ursprungliga köpnivåerna. Därför är det bra att försäkra sig om att räntan löper, eftersom varje dag är en räntedag.