Helsingforsbörsen bromsar in då placerarnas oro över stora bolag ökar

När vi ser på utvecklingen på aktiemarknaden i början av året återkommer ett par teman upprepade gånger.  Den amerikanska marknadens styrka, som beror på de stora teknikbolagens goda kursutveckling, har fått välförtjänt uppmärksamhet. För finländska placerare är den svaga utvecklingen på aktiemarknaden i Finland och just de stora bolagens bromsande effekt på aktiekurserna särskilt intressant. Vad ligger bakom utvecklingen av Finlands aktieindex under den senaste tiden och vad ska aktieplacerare tänka om det?

Storbolag har satt press på Finlands index

I skrivande stund har avkastningsindexet OMXH cap (inklusive utdelning) som beskriver aktiemarknaden i Finland avkastat cirka 2 procent sedan början av året. I början av juni har utvecklingen piggnat i något, då indexet i maj redan sjönk rejält på minus. Det har emellertid uppstått en skillnad jämfört med USA och Europa, eftersom båda marknaderna har stigit mycket mer sedan årsskiftet. Vad beror då den finska marknadens svagare relativa utveckling på? De ”skyldiga” har varit indexets bolag med högre vikt, av vilka mångas aktiekurser har trampat på stället eller utsatts för ett nedgångstryck under de senaste månaderna och i genomsnitt utvecklats sämre än aktiekurserna i små bolag. Finns det då någon gemensam förklaring eller orsak för detta?

Bland annat enskilda branschspecifika orsaker bakom den svaga utvecklingen

De allmänna ekonomiska utsikterna fortsätter att skapa osäkerhet kring de kortsiktiga resultatprognoserna, vilket också påverkar aktievärderingen. Å andra sidan kan ränteuppgången ha höjt särskilt sådana aktievärderingsmått, där aktierna jämförs med räntenivån. Den svaga aktieutvecklingen i många finska storbolag har snarare berott på enskilda bolags- eller branschfaktorer. I många fall har resultatutsikterna hittills ändå varit goda.

Värderingskoefficienterna för till exempel Nordeas aktier låg på en lika låg nivå senast under finanskrisen. Detta beror i stor utsträckning på de internationella placerarnas oro över de eventuella risker som hänför sig till hela banksektorn, bland annat i förhållande till fastighetssektorn. I fråga om bankerna bidrar också förväntningarna på att räntenettot slutar stiga till följd av räntehöjningen till oron. När det gäller Nordea förefaller detta delvis en aning orimligt, eftersom resultatutsikterna och även utdelningsutsikterna ser starka ut. Ett annat exempel är Neste, vars värderingskoefficienter i slutet av våren sjönk till den lägsta nivån på flera år. Orsaken var oro över den framtida efterfrågan på förnybar diesel och det ökande marknadsutbudet under de närmaste åren. Marknadstillväxten för bland annat förnybart flygbränsle håller bara på att komma i gång och potentialen är stor. Neste har ett utsökt tillfälle att dela med sig av sin syn på ämnet under Kapitalmarknadsdag-evenemanget som bolaget ordnar under midsommarveckan. När det gäller UPM är orsaken till kursnedgången tydligare, eftersom branschens svaga cykel kraftigt försvagar skogsindustribolagens resultat i år. Samtidigt är till exempel UPM:s utsikter på lång sikt goda, eftersom bolaget har goda tillväxtmål, en stark balansräkning och förmåga att betala utdelning. I fråga om maskinverkstadsbolag måste placerarna vara vaksamma, eftersom det på ena sidan av myntet finns stark rapportering om ny orderingång och ökande lönsamhet, och på andra sidan delvis starkare kursutveckling och en resultattillväxt som eventuellt avtar nästa år.

Börsen vänder redan blicken mot 2024

För hela Helsingforsbörsens del ligger nyckeltalen som beskriver värderingsnivån klart under det långsiktiga genomsnittet. Börsbolagens sammanlagda resultat ser ut att minska 2023 jämfört med året innan, men samtidigt förväntar sig konsensusprognoserna en resultattillväxt för 2024-25. I det nuvarande ekonomiska klimatet råder det visserligen fortfarande stor osäkerhet kring prognoserna för 2024 års resultat, men för närvarande är prognosprofilen intressant. Börsen ser alltid framåt i sin prissättning och börjar snart i allt högre grad grunda sin prissättning på prognoser och förväntningar för 2024. ”Under” de största bolagen på börsen finns också ett stort antal mindre bolag, varav en del har intressanta tillväxtutsikter också på kort sikt, trots de ekonomiska fluktuationerna. För vissa av dessa har aktiekursutvecklingen varit stark även i år, men en del av aktierna verkar ha en låg värderingsnivå jämfört med den långsiktiga potentialen efter placerarnas riskförebyggande fas som började i fjol. Kortsiktiga prognoser om enskilda bolags resultat och således också aktiers kursutveckling omfattas alltid av större osäkerhet. Därför måste placerare komma ihåg tillräcklig diversifiering. Man kan säkerställa diversifieringen genom att själv sätta sig in i ämnet eller till exempel via en placeringsfond.