Marknadernas fokus förflyttas från inflationen och centralbankerna till den ekonomiska tillväxten och resultattillväxten
Placeringsmarknaderna rörde sig i april i stor utsträckning i sidled. De globala aktiemarknaderna steg i lokala valutor med ca 1,5 procent, men mätt i euro blev deras avkastning en aning på minus. Även räntemarknaderna sökte sin riktning under hela månaden och avkastningen låg i närheten av noll.
I ljuset av aktivitetsindikatorerna för ekonomin har den ekonomiska utvecklingen under den senaste tiden fortsatt varit tudelad. Utvecklingen inom industrin är svag medan servicesektorerna har varit stabila. Prognoserna för den ekonomiska tillväxten för innevarande år har höjts försiktigt under våren. Konsensus förväntar sig att den globala ekonomiska tillväxten i år är ca 2,5 procent. Samtidigt har de positiva överraskningarna i ekonomiska data minskat och en ekonomisk recession utgör fortfarande en ansenlig risk.
Centralbankernas räntehöjningar på slutrakan
En bra nyhet är att centralbankernas räntehöjningar nu börjar närma sitt slut. Bankernas kreditgivning har stramats åt betydligt och även efterfrågan på lån har minskat. Denna åtstramning av finansieringsförhållandena lättar på centralbankernas räntehöjningstryck. Den övre gränsen för Feds styrränta är efter räntehöjningen i maj nu 5,25 procent. Marknaderna prissätter inga fler räntehöjningar av Fed, utan väntar tvärtom redan på räntesänkningar under årets senare hälften.
Vi tror inte på räntesänkningar före nästa år, eftersom den underliggande inflationen fortfarande är ihärdigt hög.
Vi tror inte på räntesänkningar före nästa år, eftersom den underliggande inflationen fortfarande är ihärdigt hög. Även Feds eget budskap har varit mycket tydligt – räntesänkningar är inte att vänta i år. Om räntesänkningar skulle genomföras skulle det enligt vår mening betyda att ekonomin har drivits till en recession. Även ECB höjde sin styrränta till 3,75 procent i början av maj. I euroområdet verkar inflationen, särskilt den underliggande inflationen, vara ett större problem än i USA. Därför prissätter marknaderna ännu räntehöjningar på 25–50 räntepunkter av ECB, varmed styrräntan skulle ligga på 4–4,25 procent.
Resultatperioden för det första kvartalet har redan kommit bra i gång. När knappt hälften av företagen har rapporterat sina resultat har största delen haft ett bättre resultat än väntat. När resultatperioden inleddes förväntade man sig att resultattillväxten skulle vara tydligt på minus. I USA har resultattillväxten tills vidare varit runt noll och i Europa har man till och med sett en liten tillväxt. Trots att resultatperioden börjat väl har marknadsreaktionerna på resultaten som varit bättre än väntat varit dämpade.
Den allmänna osäkerheten håller vår allokering defensiv
Vår allokering är oförändrad och fortfarande defensiv på grund av flera orsaker. Risken för en recession har ökat till följd av bankernas åtstramning av kreditgivningen, det råder mycket osäkerhet i prognoserna för den ekonomiska tillväxten, och räntenivån kommer sannolikt att fortsatt vara högre, och under en längre tid, än vad marknaderna förväntar sig. Dessutom fortsätter nervositeten kring banksektorn, även om hanteringen av alla problembanker har rotts i land. På övre nivå har vi aktierna i undervikt, de långa räntorna i neutral vikt och de korta räntorna i övervikt.
I aktieallokeringen överviktar vi tillväxtmarknader och är i undervikt i USA och Norden. Europa och Japan är i neutral vikt. I ränteallokeringen överviktar vi tillväxtmarknadernas statsobligationer i lokal valuta samt Investment Grade- och High Yield-företagsobligationer. Tillväxtmarknadernas statsobligationer i dollar är i neutralvikt och euroområdets statsobligationer i undervikt.