Inflationsbekymren och trycket att strama åt penningpolitiken är tillbaka

Februari var en svag månad på placeringsmarknaden. Den globala aktiemarknaden sjönk med ungefär 2 procent i sina egna valutor och ungefär 0,5 procent i euro.  På räntemarknaden var avkastningen 1,5–2,5 procent på minussidan på nästan alla kapitalmarknader. Marknaden vägdes ner av företagens anspråkslösa resultat och att inflationen återigen var överraskande hög.

Prognoserna för den ekonomiska tillväxten för innevarande år har höjts försiktigt. Konsensusprognosen för den globala ekonomiska tillväxten har stigit från 2,1 till 2,4 procent. I ljuset av de aktuella prognoserna verkar det som om alla betydande ekonomier kommer att undvika en recession. Tillväxtprognosen för utvecklade ekonomier är emellertid fortfarande mycket anspråkslös, bara 0,7 procent. När det gäller tillväxtekonomier ligger prognosen oförändrad på 4,2 procent. Recessionsrisken i utvecklade länder kan emellertid fortfarande inte uteslutas, eftersom konsekvenserna av den kraftigt åtstramade penningpolitiken syns med fördröjning och med sin fulla kraft först innevarande år. I ljuset av den senaste tidens data verkar Kinas ekonomi åter börja växa snabbare än väntat, och följaktligen kan tillväxten på tillväxtmarknaderna mycket väl bli en positiv överraskning i år.

Mörka moln har börjat torna upp sig över det positiva tillväxt- och inflationsscenario som marknaden önskat sig.

Mörka moln har börjat torna upp sig över det positiva tillväxt- och inflationsscenario som marknaden önskat sig. Förhoppningen har varit att tillväxten ska stå på sig bättre än väntat och att inflationen ska avta snabbt. Inflationen har dock återigen varit överraskande hög, samtidigt som arbetsmarknaden förblivit mycket stark. För centralbankerna innebär detta ett ökat tryck att strama åt penningpolitiken ytterligare. I synnerhet den underliggande inflationen är ihållande, och den har ännu inte vänt nedåt inom euroområdet. Det förändrade läget syns också i hur marknaden prissätter centralbankernas styrräntehöjningar. För närvarande väntas Fed höja styrräntan till högst 5,5 procent, medan ECB:s styrränta tros stiga till 4,5 procent. Jämfört med början av året är förändringen betydande, och ytterligare räntehöjningar på cirka 50 räntepunkter har prissatts i både USA och Europa. Förändringen återspeglas också i de långa räntorna som även de stigit tydligt. I och med den ihållande inflationen, trycket för att strama åt penningpolitiken och den högre räntenivån har det blivit svårare att nå en s.k. mjuklandning inom ekonomin, och recessionsrisken har åter ökat.

Avmattningen i den ekonomiska tillväxten har också varit tydlig i de resultat som företagen rapporterat.

Avmattningen i den ekonomiska tillväxten har också varit tydlig i de resultat som företagen rapporterat. I USA minskade företagens resultat under det sista kvartalet i fjol med 2 procent från motsvarande tidpunkt år 2021. I Europa blev resultatet positivt med hårfin marginal. Om vi bortser från energisektorns påverkan, sjönk resultaten med cirka 6 procent i både USA och Europa. Antalet positiva resultatöverraskningar var också mindre än genomsnittet.  

Vår allokering är på det stora hela oförändrad. På ett allmänt plan är vi i undervikt i aktier, neutral vikt när det gäller långa räntor och i övervikt när det gäller korta räntor. Vi har dock ökat aktieundervikten genom att sälja amerikanska aktier och ytterligare ökat de korta räntornas vikt. Vi anser att utvecklingen på aktiemarknaden under början av året har varit överoptimistisk med tanke på riskerna och i synnerhet att aktiemarknaden i USA är för dyr. Inom aktieallokeringen är vi i undervikt i USA och Norden. Vi överviktar Europa och tillväxtmarknaderna. I Japan är vi i neutral vikt. Vi anser att övervikten i korta räntor är välmotiverad. Räntekurvan för statsobligationer har redan länge varit sjunkande, dvs. de korta räntorna är högre än de långa, och även inom företagsobligationer är kurvan så svagt stigande att vi anser att det helt enkelt inte erbjuds tillräcklig kompensation för att ta durationsrisken i förhållande till ränterisken. Den interna allokeringen inom räntorna är oförändrad. Statsobligationerna inom euroområdet är i stor undervikt och tillväxtmarknadernas statsobligationer i lokal valuta i övervikt. Investment Grade- och High Yield-företagsobligationerna är i övervikt och tillväxtmarknadernas statsobligationer i US-dollar i neutral vikt.