Inflationen avtar och centralbankernas räntehöjningscykel närmar sig sitt slut

I januari fick placeringsmarknaden en flygande start på det nya året. Den globala aktiemarknaden steg med närmare 6,5 % i sina egna valutor och över 5 % i euro.

När det gäller aktieavkastning bör det noteras att fjolårets förlorare har varit vinnarna i början av detta år. På sektornivå har informationsteknologi, sällanköpsvaror och telekommunikation stigit mest, medan avkastningen från fjolårets framgångsrika defensiva branscher, dvs. hälso- och sjukvård, dagligvaror och kraftförsörjning, låg nära noll.  Även på räntemarknaden var avkastningen klart positiv, mellan 2 och 4 % på alla huvudmarknader. Bakom den goda utvecklingen ligger åtminstone att de värsta recessionsfarhågorna inte verkar bli verklighet, samtidigt som inflationen fortsätter att visa tecken på avmattning, särskilt i USA.

Kina en positiv överraskning

När det gäller den ekonomiska tillväxten är utsikterna för 2023 dock fortfarande anspråkslösa. Konsensusprognosen för den globala ekonomiska tillväxten har legat nära 2 %, vilket historiskt sett är en mycket låg nivå. Det torde finnas lite utrymme för justeringar uppåt i prognoserna. Den milda vintern och den klart bättre situationen än väntat när det gäller tillgång till och priset på energi har mildrat effekterna på den europeiska ekonomin.

Den milda vintern och den klart bättre situationen än väntat när det gäller tillgång till och priset på energi har mildrat effekterna på den europeiska ekonomin.

I Kina verkar coronatoppen ha ägt rum redan under förra året, och situationen håller på att bli klart bättre. Detta syns också i ekonomiska data. Under fjolårets sista kvartal växte Kinas ekonomi snabbare än väntat, och i januari överraskade detaljhandeln, industriproduktionen och investeringarna positivt. Även inköpschefsindexen har börjat stiga inom både industri och tjänster. Coronan kommer sannolikt fortfarande att påverka Kinas ekonomiska aktivitet negativt under det första kvartalet i år, men utsikterna för resten av året är ljusa, i synnerhet när det gäller inhemsk efterfrågan. Kineserna har rekordstora besparingar efter coronatiden, vilket innebär att en återhämtning inom konsumtion med stöd av besparingar kommer att påskynda den inhemska tillväxten.

Långsammare räntehöjningstakt, räntesänkningar är inte att vänta

På centralbanksfronten närmar sig Feds räntehöjningscykel sitt slut i takt med att inflationen avtar. Vid sitt möte i början av februari höjde Fed styrräntan med 25 räntepunkter. Marknaden väntar sig en rörelse av samma storlek i mars, varefter toppen har nåtts och styrräntans övre gräns är 5 %. Därefter kommer Fed troligen att stanna upp och följa situationen under resten av året. ECB:s linje är fortfarande hökaktig, eftersom den ligger efter Fed i fråga om räntehöjningar, och även inflationen är högre inom euroområdet än i USA. Vid sitt möte i februari höjde ECB styrräntan återigen med 50 räntepunkter, och lika mycket utlovas i mars, varefter takten bromsas in. Marknaden prissätter styrräntans topp till 4 %. Inga räntesänkningar är att vänta av någondera centralbanken före nästa år, såvida inte inflationen avtar snabbare än väntat eller den ekonomiska utvecklingen är betydligt långsammare än väntat. Vi förväntar oss därför att marknadsfokus i fortsättningen kommer att flyttas från inflationen och centralbankerna mot utsikter gällande ekonomisk tillväxt och resultattillväxt.

Ändringar i både ränte- och aktieallokeringen

Under januari månad har vi gjort vissa ändringar i vår allokering. På en övergripande nivå har vi sänkt de långa räntorna från övervikt till neutral vikt och höjt de korta räntorna från neutral vikt till övervikt. Bakgrunden till ändringen är att räntekurvan för statsobligationer redan länge har varit sjunkande, dvs. de korta räntorna är högre än de långa, och även inom företagsobligationer är kurvan så svagt stigande att vi anser att det helt enkelt inte erbjuds tillräcklig kompensation för att ta durationsrisken i förhållande till ränterisken. Den interna allokeringen inom räntorna är oförändrad. Statsobligationerna inom euroområdet är i stor undervikt och tillväxtmarknadernas statsobligationer i lokal valuta i övervikt. Investment Grade- och High Yield-företagsobligationerna är i övervikt och tillväxtmarknadernas statsobligationer i US-dollar i neutral vikt.

Inom aktier fortsätter vi i undervikt. Värderingsnivåerna har stigit efter aktierallyt i januari, och resultattillväxtprognoserna är överoptimistiska med hänsyn till de svaga ekonomiska tillväxtutsikterna. Dessutom är aktiernas riskpremie i förhållande till räntorna klart lägre än i genomsnitt och aktierna verkar dyra i förhållande till räntorna. Inom aktieallokeringen har vi minskat USA från neutral till undervikt och höjt tillväxtmarknaderna från neutral till övervikt. Vi anser att den amerikanska marknaden är för dyr. Tillväxtmarknaderna stöds av att Kina öppnas upp och vi ser ett utrymme för positiva resultatöverraskningar på tillväxtmarknaderna. Inom aktieallokeringen överviktar vi nu Europa och tillväxtmarknaderna och har en undervikt i de nordiska länderna och USA. Japan är i neutral vikt.