Finländarnas löner rasade till 2012 års nivå

De finska löntagarnas realinkomster, dvs. lönenivån som korrigerats med prisuppgången, har sjunkit exceptionellt mycket under det senaste året. När vi beaktar prisförändringen har de finska löntagarnas inkomster sjunkit till uppskattningsvis 2012 års nivå. Den minskade köpkraften tvingar hushållen att prioritera i sin konsumtion.

Nominellt sett ökar inkomsterna ännu

Löntagarnas inkomster ökade nominellt med 2,7 % i slutet av förra året jämfört med året innan. Eftersom priserna steg allmänt med mer än 9 % är det uppenbart att de ökade inkomsterna inte tillnärmelsevis var tillräckliga för att kompensera prishöjningen. Förändringen har varit mycket betydande, eftersom löntagarnas inkomster nu ligger på cirka 2012 års nivå.

För att kunna ta in den förlorade köpkraften måste prisuppgången avta betydligt och lönerna börja stiga. I år beräknas inflationen ligga mellan 3 och 5 %. Om vi leker med tanken att vi helt kan ta in förlusten av köpkraft fram till slutet av året, med en inflation på 4 %, borde lönerna öka med omkring 12 % i år. I detta scenario skulle köpkraften i slutet av året ligga på samma nivå som 2021, då löntagarnas köpkraft började minska. 

Detta kommer naturligtvis inte att ske. Genomsnittliga höjningar av löntagarnas inkomster på 12 % under ett år skulle vara enorma. Under de senaste åren har reallönerna ökat med en eller i bästa fall med två procent på årsnivå. Det kommer att ta flera år innan den förlust av realinkomster som vi nu upplevt har tagits igen.

Hushållen står inför val

Den betydande minskningen av realinkomsterna har styrt in många hushåll mot ett vägval. Man måste spara pengar, och i allmänhet sparar man pengar där det är lättast. Det kommer säkert att bli färre resor utomlands. Den gamla tv-apparaten kommer förmodligen att duga i några år till. En sparmöjlighet kan finnas i sparande. Om det tidigare har funnits pengar över att placera, är det lätt att spara på detta. Då inverkar den försämrade köpkraften i värsta fall långt in i framtiden på löntagarnas möjligheter att öka sin egendom. Det finns också tecken på att finländarna amorterar på sina bostadslån mycket plikttroget och att exempelvis amorteringsfria perioder inte har utnyttjats i någon betydande utsträckning.

Köpkraften stöds bäst av en avtagande inflation

Den negativa förändringen i köpkraften är ett bra exempel på varför inflationen väcker oro och varför det gäller att få den att avmattas snabbt. Det kommer att ta flera år att ta in förlusterna och samtidigt försämras hushållens ekonomiska ställning. Man kunde tänka sig att lösningen skulle vara en prissänkning. Det är svårt att bli kvitt nedgången i priser, dvs. deflationen, om den får härja fritt. Då är det lätt hänt att vi råkar ur askan i elden.