Inflation, åtstramad penningpolitik och recessionsrädsla – hur går det med ränteplaceraren?

Räntorna har kommit ner från sommarens topp, vilket förklaras av misstankar om att den tuffaste åtstramningscykeln inom penningpolitiken börjar lätta. För ränteplacerare börjar avkastningsnivåerna verka attraktiva, men det centrala med tanke på positioneringen är en eventuell recession och dess djup.

Har vi passerat inflationstoppen?

Inför sommaren var temat på räntemarknaden väldigt tydligt: en galopperande inflation i kombination med en åtstramning av penningpolitiken. Under juni–juli hann USA:s centralbank Fed höja sin styrränta två gånger med 75 räntepunkter och Europeiska centralbanken en gång med 50 räntepunkter. Både volatiliteten och den uppåtgående ränterörelsen som omger dessa händelser och de skenande inflationssiffrorna har varit betydande. Å andra sidan överraskade USA:s låga inflation i juli placerarna för första gången sedan början av 2021, men det är fortfarande för tidigt att säga om toppen säkert har passerats. 

Den inflatoriska miljön har varit ett elände särskilt på primärmarknaden för företagsobligationer. Hela året har varit tystare än vanligt när det gäller emissioner inom både Investment Grade- och den mer riskfyllda High Yield-klassen, men särskilt sommaren var mycket dämpad. Detta har försvårat jakten på ”godbitar” i redan mycket krävande marknadsmiljö.

Julirally: Är behovet av att strama åt penningpolitiken mindre än väntat?

Många placerade överraskades av marknadsmiljön i juli när de riskfyllda tillgångsklasserna – särskilt de amerikanska aktierna – spurtade i fatt den nedgång som gick förlorad i början av året. I samma rally sjönk också räntorna, vilket i sin tur återspeglades i en förbättrad prisavkastning på obligationer. Bakgrunden till rörelsen är att de värsta räntehöjningsfarhågorna som marknaden prissatt har bytts ut mot en recessionsrädsla. Centralbankerna skulle inte bli tvungna att strama åt penningpolitiken med förväntad kraft om recessionen bidrog till att inflationen mattas av. Detta syns i de förväntade räntehöjningar som marknaden prissatt och som har sjunkit betydligt från toppsiffrorna i juni–juli.

Recessionsrädslan präglar slutet av året för ränteplacerare

Ett centralt tema för ränteplacerare under resten av året är rädslan för recession. Om den annalkande recessionen blir djup, ser det illa ut i synnerhet för High Yield-företagsobligationer med lägre rating. Särskilt svårt skuldsatta företag med ett tunt kassaflöde skulle få problem på grund av de finansieringskostnaderna som redan stigit.  Om inflationen inte leder till omöjligt trångmål för konsumenterna och den eskalerande energikrisen kan undvikas, är High Yield-företagslånen mycket attraktiva. Om recessionen dock blir djupare än väntat, lär Investment Grade-klassade papper tåla den bättre än papper i High Yield-klassen. 

Goda avkastningsnivåer inom företagsräntor – särskilt inom europeiska High Yield-obligationer

I synnerhet de europeiska High Yield-obligationerna är relativt attraktiva både när det gäller avkastnings- och skyddsnivå: ränteskillnaderna i den europeiska High Yield-klassen är drygt tvåhundra räntepunkter högre än tioårsmedianen samtidigt som avkastningsnivåerna är nästan tvåhundra räntepunkter högre än motsvarande median. Även i den europeiska Investment Grade-klassen är avkastningsnivåerna klart mer attraktiva än vad de varit i genomsnitt under de senaste tio åren.

Även om en eventuell recession skulle visa sig vara djup, finns det säkrare papper med relativt goda avkastningsnivåer för dem som placerar i företagsobligationer. Om recessionen bara blir en liten nedgång har den sannolikt inga större konsekvenser ens för mer riskfyllda företagsobligationer, som erbjuder en mycket konkurrenskraftig avkastning på nuvarande nivåer.


Marknadsöversikten är skriven av junioranalytiker Elias Järventaus