Banksektorn intresserar placerarna - Euroområdets största banker med en enda placering
Förväntningarna på stigande räntor och ett minskat regleringstryck gör att banksektorn blir alltmer intressant som placeringsobjekt. Aktia svarar nu på efterfrågan med ett nytt aktiecertifikat.
Försäljningstiden för den här produkten har tagit slut. Vi tar regelbundet fram nya för marknadsläget skräddarsydda strukturerade placeringsprodukter. De placeringslösningar som just nu finns att teckna hittar du här.
Enligt den senaste Placeringsbarometern är banker och finansiering den intressantaste branschen som placeringsobjekt. I undersökningen som görs av Finlands Aktiesparare, Börsstiftelsen och tidningen Viisas Raha två gånger per år körde banksektorn om både energi- och råvarusektorn och teknologibranschen under förra årets senare halva.
Enligt Aktias portföljförvaltare Patrik Moring finns flera orsaker till att de europeiska bankerna intresserar placerarna.
– Förväntningarna på att räntenivån stiger, banksektorns förmånliga värderingskoefficienter, att regleringen börjar bli standard och en betydligt förbättrad soliditet inverkar alla i samma riktning, listar han.
Som svar på denna efterfrågan erbjuder Aktia just nu ett aktiecertifikat vars referenstillgång är euroområdets mest använda bankindex EURO STOXX® Banks. Indexet består av de största bankerna i euroområdet, från Finland Nordea.
Thomas Lindholm, Aktias direktör med ansvar för privatkunders sparande och placeringar påminner om att aktiecertifikat inte erbjuds en förstagångsplacerare.
– Produkten passar den erfarna placeraren som en del av en väldiversifierad placeringsportfölj.
Enligt vår marknadssyn är banksektorn en förmånligt värderad bransch som just nu på många sätt befinner sig i ett brytningsskede, vilket stöder den här typen av placeringsprodukt.
– Enligt vår marknadssyn är banksektorn en förmånligt värderad bransch som just nu på många sätt befinner sig i ett brytningsskede, vilket stöder den här typen av placeringsprodukt, säger Lindholm.
Stigande räntor gynnar bankerna
Den ökade inflationen tvingar centralbankerna att höja räntorna.
– I och med den stigande räntenivån börjar bankernas finansieringsnetto förbättras. Detta har en stor inverkan på bankernas förmåga att göra resultat, konstaterar Patrik Moring.
I och med den stigande räntenivån börjar bankernas finansieringsnetto förbättras. Detta har en stor inverkan på bankernas förmåga att göra resultat.
Bankernas finansieringsnetto förbättras för hela den existerande lånemassan, vilket direkt syns på resultatraden. Bankernas finansieringskostnader ökar däremot endast för skuldebrevsfinansieringens del. En stor del av bankernas finansiering sköts fortfarande via depositioner och deras priser håller inte på att stiga.
– På brukskonton och andra konton med korta räntor finns fortfarande mycket pengar, vilket håller finansieringskostnaderna i styr. På så sätt drar den traditionella bankverksamheten nytta av att räntenivån stiger, redogör Moring.
Bankaktierna är förmånliga
Trots små korrektionsrörelser har aktiemarknaderna fortsatt stiga redan under en historiskt lång tid. Ändå har finansieringsbranschens värderingskoefficienter inte stigit på samma sätt som för företag inom många andra branscher.
Banker är i allmänhet något förmånligare än det genomsnittliga bolaget på marknaden men nu är skillnaden mot det genomsnittliga bolaget mycket stor.
– Banker är i allmänhet något förmånligare än det genomsnittliga bolaget på marknaden men nu är skillnaden mot det genomsnittliga bolaget mycket stor. Banksektorns värderingskoefficienter är väldigt låga både i förhållande till sin egen historia och den breda marknaden, konstaterar Moring.
Trots sin förmånlighet är bankerna goda utbetalare av dividender. Enligt Moring är detta inte bara ett finländskt fenomen, utan det baserar sig på affärsverksamhetens natur.
– Bankerna är på sätt och vis en mogen business som inte har behov av investeringar på samma sätt som många andra branscher. Vad gäller förra årets resultat finns väldigt goda dividender att vänta från bankerna, uppskattar han.
Regleringen börjar bli standard
Regleringstsunamin som bankerna varit föremål för redan i över ett årtionde börjar vara över. Regleringen kommer de närmaste åren åtminstone inte att stramas åt på samma sätt som den gjorde genast efter finanskrisen.
– Snarare finns just nu röster som talar för att man rentav kunde börja lösa lite på skruven, säger Moring.
En del av regleringen underlättar bankernas verksamhet. Till exempel EU-taxonomin för grön
finansiering innebär lika spelregler och därmed tydliga verksamhetsmodeller för hela finansieringssektorn. Regleringen har haft många positiva effekter.
– Tack vare regleringen är bankernas soliditetsgrad på en betydligt annan nivå än tidigare. Nivån är nästan tvåfaldig jämfört med tiden innan finanskrisen. Det är utan tvekan en positiv sak för placeraren, säger Moring.
Avkastning redan ifall bankindexet hålls oförändrat
Aktiecertifikatet är en produkt som Aktia utvecklat skräddarsydd för det rådande marknadsläget.
Utsikterna för euroområdets banker kan rentav ses som positiva men enligt Thomas Lindholm passar aktiecertifikatet i sig också för en måttligt positiv eller till och med neutral marknadssyn.
Banksektorn behöver inte stiga som en raket för att den ska ge avkastning. Det räcker att den hålls på sin nuvarande nivå, vilket är en ganska konservativ syn.
– Banksektorn behöver inte stiga som en raket för att den ska ge avkastning. Det räcker att den hålls på sin nuvarande nivå, vilket är en ganska konservativ syn, tycker Lindholm.
Aktiecertifikatet är en typ av autocall dvs dess kupongavkastning frigörs och placeringen förfaller automatiskt om referenstillgången på den årliga observationsdagen är minst på sin utgångsnivå.
Kupongavkastningen är fast och betalas ut om avkastningsvillkoret uppfylls. Den som placerat i aktiecertifikatet drar således inte nytta av den del av den eventuella stegring i banksektorns aktiekurser som överstiger kupongavkastningen.
– Om bankerna trots allt inte skulle klara sig i framtiden och deras kurser av en eller annan anledning skulle gå ned, får man tillbaka det placerade kapitalet ifall nedgången inte överstiger 40 procent på fem år, berättar Lindholm. Om kursnedgången efter fem år är över 40 % och placeringens avkastningsvillkor inte under de tidigare åren uppfyllts på observationsdagen avdras kursnedgången i sin helhet från det kapital som återbetalas för placeringen.
Via aktiecertifikatet får placeringen en bred diversifiering eftersom indexet som fungerar som referenstillgång består av 23 banker i euroområdet. Aktiecertifikatet Starkare Banksektor kan tecknas under perioden 14.2-25.3.2022. Minimiteckningen är 5 000 euro.
Mer om ämnet
Banksektorn som befinner sig i ett brytningsskede är nu den bransch som intresserar placerarna mest
Försäljningstiden för den här produkten har tagit slut. Vi tar regelbundet fram nya för marknadsläget skräddarsydda strukturerade placeringsprodukter. De placeringslösningar som just nu finns att teckna hittar du här.
Aktia Aktiecertifikat Starkare Banksektor är ett 1–5-årigt placeringsinstrument som emitterats av Nordea Bank Abp. Ingen säkerhet har ställts för aktiecertifikatet. Aktiecertifikatet omfattar en emittentrisk. Om risken realiseras kan emittenten på grund av insolvens inte återbetala lånet. Placeringar är alltid förknippade med en risk för att gå miste om kapitalet delvis eller i sin helhet. Det finansiella instrumentets värde kan stiga eller sjunka. Även den förväntade avkastningen kan utebli. Detta är inte en av Aktia Bank Abp given individuell rekommendation för kunden. Aktia Bank Abp ansvarar inte för resultatet av kundens placeringsverksamhet. Kunden bör alltid innan placeringsbeslutet bekanta sig med det finansiella instrumentets egenskaper, kostnader och risker som framgår av t.ex. basfakta för investerare, lånespecifika villkor och grundprospektet. Basfakta för investerare, lånespecifika villkor och grundprospektet är tillgängliga på samtliga teckningsställen och Aktia Bank Abp:s webbplats på adressen www.aktia.fi.