Marknaden håller på att anpassa sig till den åtstramande penningpolitiken
Början av året har varit mycket turbulent på placeringsmarknaden.
Den globala aktiemarknaden sjönk i januari ca 4,5 % i sina egna valutor och ca 3,5 % i euro. Också på räntemarknaden var avkastningen negativ. Bakom turbulensen ligger placerarnas anpassning till de snabbt föränderliga förväntningarna på tillväxtekonomiernas penningpolitik. Den ihållande inflationen har fått centralbankerna att ändra sin syn i rätt snabb takt, vilket återspeglas i stigande räntor och en kraftig aktierotation på aktiemarknaden. På företagsobligationsmarknaden har risktilläggen ökat något, men främst har rörelserna koncentrerats i de så kallade riskfria räntorna samt aktiemarknaden. Uppgången av räntenivån lugnade ner sig i USA mot slutet av januari, men till exempel den tyska 10-åriga statsobligationsräntan var positiv i slutet av månaden för första gången sedan juni 2019. I fråga om ränteplaceringar nådde endast tillväxtekonomiernas obligationer i lokal valuta positiv avkastning i januari. På aktiemarknaden svarade USA och de nordiska länderna för den svagaste utvecklingen, medan Europa, som har färre tillväxtbolag och fler banker samt energibolag, klarade sig bättre. Efter en lång paus var aktiemarknaden i tillväxtländerna den bästa aktiemarknaden i och med att värderotationen var i gång även där.
Tillväxtutsikterna för ekonomin har som helhet fortsatt att bli något mjukare, men prognoserna är fortfarande rätt höga jämfört med den genomsnittliga tillväxten under decenniet som föregick pandemin. Risken i fråga om tillväxtprognoser pekar nedåt. De skador som omikronvarianten orsakat aktiviteten i början av året har inte beaktats i prognoserna i omfattande mån. I slutet av året torde tillväxten dock fortsätta att vara bättre än trendtillväxten. Hushållens sparande som fortsatt redan länge torde göra en vändning mot konsumtion när hushållen återgår till ett normalt liv efter begränsningarna. Dessutom håller företagen på att piggna till i fråga om investeringar och de påskyndas till exempel av det gröna skiftet som man också i Europa använder mycket offentliga medel på. Även om de kortsiktiga riskerna i fråga om de ekonomiska utsikterna är nedåtgående, är utsikterna på längre sikt fortfarande rätt goda.
Inflationen har visat sig vara mer uthållig än man tidigare trodde. I USA har produktionskostnaderna, flaskhalsarna och lönekostnaderna drivit prisuppgången, medan det i Europa snarare är fråga om råvarupriser och energipriser. Centralbankernas linje har förändrats snabbt i takt med den fortsatta inflationen. Särskilt USA:s centralbank Feds förväntningar på framtida åtgärder har stramats åt betydligt. I oktober förväntades en räntehöjning av centralbanken för 2022, medan marknaden i slutet av januari väntade sig så mycket som fem höjningar på 25 räntepunkter. Det är möjligt att Fed inleder räntehöjningscykeln med en räntehöjning på så mycket som 50 räntepunkter i mars. Efter att köpprogrammet för värdepapper har avslutats håller Fed dessutom mycket snabbt på att övergå till en minskning av balansräkningen. Detta sker till en början främst genom att återfinansiera placeringar som förfaller samt ränteavkastning och inte ännu genom egentlig försäljning av värdepapper. ECB håller också på att vakna upp i fråga om inflationsriskerna. Marknaden förväntar sig att de första höjningarna ska ske under innevarande år, dock sannolikt först under det andra halvåret. Det är visserligen bra att komma ihåg att ECB:s inlåningsränta fortfarande är rejält negativ och att styrräntan är noll.
Tillväxtekonomiernas centralbankers snabbt förändrade linje har reflekterats i placeringsmarknaden som starka rörelser. Speciellt på aktiemarknaden har man sett mycket kraftig rotation från tillväxtbolag till bolag med låg värdering som tidigare utvecklats dåligt. Särskilt energibolag och banker som drar nytta av högre räntor har varit framgångsrika. Samtidigt har särskilt teknologisektorn med hög värderingsnivå varit utsatt för tryck, när den ränta som används för diskontering av framtida kassaflöden har stigit. Centralbankernas hökaktiga penningpolitiska linje är för närvarande inte attraktiv i fråga om ökad risk, eftersom anpassningen till den fortfarande pågår.
Vi bibehåller allokeringen oförändrad i sin helhet. Aktierna är fortsättningsvis i neutralvikt, de långa räntorna i undervikt och de korta räntorna i övervikt. Inom aktieallokeringen överviktar vi USA och ligger i undervikt på tillväxtmarknaden. Europa, Norden och Japan är i neutral vikt. Vi överviktar High Yield-företagsobligationer med högre räntenivå och tillväxtmarknadernas statsobligationer. Euroområdets statsobligationer är i stor undervikt och Investment Grade-företagsobligationerna med hög rating i undervikt.
Marknadsöversikten är skriven av allokeringsdirektör Patrik Moring.