Obligationer anknutna till ansvarsfullhet och hållbarhet – greenwashing eller en möjlighet till verklig hållbar innovation?
Europeiska Unionens taxonomi där man fastställer regler för hållbar finansiering är ännu under uppbyggnad men obligationer för hållbar utveckling har redan slagit igenom på marknaden. Under år 2018 emitterades i Europa hållbarhetslänkade obligationer till ett värde av ungefär 100 miljarder euro. Detta år är siffran hittills ungefär 650 miljarder, så ökningen har varit massiv.
Av saldot år 2021 är ca 40 % emitterade av företag (exklusive banker) och om man jämför den mängden med alla obligationer emitterade av den sektorn är de hållbara obligationernas andel klart över en femtedel. Om vi endast fokuserar på de allmännyttiga företagens (t.ex. energi, vatten, avfall) obligationer stiger lånen för hållbar utveckling redan till över 60 %! Styrverkan mot gröna och andra hållbara lån har redan nu effekt, även om taxonomin inte är helt klar.
Tillsvidare är de så kallade greeniumen, dvs skillnaden mellan hållbara obligationer och vanliga obligationer, ganska små vilket innebär att man inte automatiskt behöver godta en lägre avkastning då man väljer hållbara ränteplaceringar. Vad gäller företagsobligationer är skillnaden endast ca 2 räntepunkter. Både räntenivåerna och överkursen är givetvis väldigt låga tack vare centralbankernas generösa stimulansåtgärder. Att skillnaden mellan vanliga och hållbara obligationer kommer att växa är förväntat, men frågan är på vilket sätt det kommer att ske – breddas riskpremierna för den gråa industrin eller blir riskpremierna för green bonds strängare?
Hållbara obligationer kan delas in i fyra kategorier varav de tre första, gröna (green bonds), samhälleliga (social bonds) och hållbara obligationer (sustainability bonds, en kombination av de två första) är de starkaste. Inom dessa styrs de insamlade medlen direkt till projekt och verksamhet som främjar värderingarna i fråga.
Tillsvidare inriktar sig lejonparten av hållbara obligationslån på dessa tre kategorier men en fjärde kategori, ”hållbarhetslänkade obligationer” (sustainability-linked, SLB), är på intåg. Inom den här kategorin styrs medlen inte enbart till gröna och hållbara projekt utan till allmänna ändamål. Företaget förbinder sig ändå till på förhand fastställda hållbarhetsmål och vanligen innefattar villkoren böter ifall målen inte uppnås. På så sätt kan också företag som inte har eller har svårt att identifiera gröna projekt delta i klimattalkot.
Dessa SLB:s väcker dock en viss rädsla för greenwashing bland placerarna. Enligt metodologin bör hållbarhetsmålen vara ambitiösa men spektrumet av krav har hittills varit stort och också böterna (vanligen en höjning av kupongränta) har varit förhållandevis svaga. Det vore ändå viktigt att också få med den så kallade gråa industrins företag i klimattalkot.
Många bolag producerar råvaror (mineraler och metaller) som behövs för att förverkliga det gröna skiftet. Till exempel betong behövs även i fortsättningen och olja behövs för också andra ändamål förbränning. Du kan läsa mer om de råvaror som behövs för det gröna skiftet och vilka placeringsmöjligheter de medför här.
Borde då inte också dessa bolag belönas för sin strävan till en möjligast miljövänlig och effektiv verksamhet? Dock på ett sådant sätt att hållbara lösningar belönas och greenwashing inte accepteras inom ramarna för hållbara obligationer. Framför allt från branscher som är svåra för klimatet väntar vi på innovationer som är genuint miljövänliga och som gör sina bolag, såsom Neste, till föregångare inom hållbarhet.
Portföljförvaltare och analytiker behövs för att skilja agnarna från vetet och föregångarna för hållbar utveckling från de som sysslar med greenwashing. I Aktias fonder har vi gjort gröna och andra hållbara obligationer redan sedan år 2013 och deras andel av placeringarna i fonden Aktia Corporate Bond+ är ungefär 30 %. Nu när marknaden för hållbara obligationer vuxit tillräckligt, känner vi oss redo att grunda en fond som placerar enbart i dessa, för vilken vi kan välja genuint hållbara bolags obligationer. Mer om detta inom kort.