Det gröna skiftet bygger på råvaror
Det pågående skiftet mot ett kolneutralt samhälle är en megatrend som också inverkar på placerande – på samma sätt som till exempel ansvarsfullhet och globalisering gjort redan länge. Program för grön utveckling, såsom Europeiska unionens Green Deal-programs aktivitetspaket Fit for 55, sätter tidtabellen för skiftet och ger aktörerna ramar för att bygga en hållbarare framtid. Med strategin siktar Europa på att, som den första världsdelen, bli kolneutralt fram till 2050.
Försäljningstiden för den här produkten har tagit slut. Vi tar regelbundet fram nya för marknadsläget skräddarsydda strukturerade placeringsprodukter. De placeringslösningar som just nu finns att teckna hittar du här.
Ur placerarens synvinkel möjliggör identifieringen av megatrenden att den kan beaktas vid egna placeringsbeslut, vilket i sin tur kan sätta fart på själva förverkligandet av megatrenden. När man identifierat trenden
finns det skäl att fundera över dess effekter. En hållbarare framtid och ett grönt skifte uppstår inte ur tomma intet. För produktion av till exempel förnybar energi och elbilar behövs ett flertal grundråvaror
i betydligt större mängd än tidigare.
Vind- och solkraft kräver betydligt mer koppar och zink än produktion av samma energimängd med kärnkraft eller fossila bränslen. Mest mineraler behövs för
att producera energi med havsvindkraft, ungefär 15-faldigt den mängd som behövs jämfört med naturgas.
För att producera en elbil går det åt en sexfaldig mängd mineraler jämfört med en traditionell
bil om man inte räknar med stål och aluminium, vilka behövs i samma mängd oberoende av kraftkälla. Många mineraler är sådana som vid produktionen av en vanlig bil praktiskt taget inte alls behövs, såsom
grafit, kobolt, nickel och litium. Mätt i mineralernas vikt är skillnaden ungefär 150 kilogram. När man multiplicerar detta med tio- och hundratalsmiljoner bilar är det lätt att anta att efterfrågan på mineraler
kommer att öka i samma takt som det produceras allt fler elbilar.
Trots det är ändå bolagen i råvaruindustrin historiskt sett lågt värderade då man som mätare till exempel använder det
traditionella P/E-talet, dvs aktiens pris i förhållande till det aktiespecifika resultatet. Värderingen av dem har inte stigit i samma takt som aktiemarknaden i genomsnitt.
Eeva Toivonen, Thomas Lindholm
Det är typiskt att det finns värderingsskillnader olika branscher emellan. Gruvindustrin är en basindustri och inte en tillväxtbransch dvs man talar om värdebolag. I en sådan bransch är värderingskoefficienterna
också vanligen lägre än för tillväxtbolag. På gruvindustrins låga värdering inverkar sannolikt också det att produktionskapaciteten fortfarande är på en låg nivå efter coronapandemin
även om efterfrågan redan håller på att återhämta sig.
Placerare betraktar ofta det gröna skiftet via slutprodukterna dvs elbilarna. En mer mångfacetterad övervägning av orsakssamband
leder ändå djupare ner i produktionskedjan och till vilka råvaror som används för produktion av elbilar.
Bolag som producerar råvaror uppfattas ofta i klimatsammanhang rentav som grå industri. Därför
är det också något av en paradox att de råvaror de producerar spelar en avgörande roll när man vill övergå till förnybara energiformer och till exempel övergå från bränslemotorbilar
till elbilar.
Ju djupare i värdekedjan man kommer desto vanligare är det att riskerna med branschen uppfattas som höga. Det stämmer att de som fungerar i början på värdekedjan inte kan överföra
sitt ansvar för externa effekter och risker, för vilka producenten av slutprodukten ofta kan två sina händer. Anmärkningsvärt är att för att kunna operera i högriskbranscher krävs en särskilt
omfattande riskkontroll, till exempel beaktande av ESG-faktorer, för att överhuvudtaget kunna verka på marknaden.
Men även om branschen inte uppfattas som ansvarsfull betyder det inte att den inte kunde vara delaktig
i byggandet av en mer hållbar framtid. Man bör också komma ihåg att inom branscherna leder ofta de som är föregångare hela branschens ansvarsfullhet.
Vi tror på att råvaruindustrin
kan erbjuda placerarna en intressant möjlighet just i och med den uppgång i efterfrågan som det gröna skiftet orsakar. Därför har vi på Aktia byggt en placeringsprodukt som grundar sig på en moderat positiv
syn på de europeiska råvarubolagens utveckling.
Broschyrer och information om produkten Aktia Aktiecertifikat Gröna Skiftets Råvaror finns tillgängliga här. Innehållet bör inte uppfattas som personlig placeringsrådgivning eller placeringsrekommendation.
Försäljningstiden för den här produkten har tagit slut. Vi tar regelbundet fram nya för marknadsläget skräddarsydda strukturerade placeringsprodukter. De placeringslösningar som just nu finns att teckna hittar du här.
Eeva Toivonen, ESG-chef, Aktia
Thomas Lindholm, direktör för sparande och placeringar, Aktia