Betydande investeringsunderskott inom Europeiska unionen
Den tidigare europeiska centralbankschefens rapport om EU:s ekonomiska konkurrenskraft talar sitt tydliga språk om att det saknas investeringar inom EU. En snabb jämförelse med USA visar var kärnan till problemet finns. EU släpar efter i fråga om både investeringarnas volym och kvalitet. Att åtgärda situationen är en kritisk förutsättning för att trygga den ekonomiska tillväxten och välfärden.
Det investeras för lite inom EU
När investeringar jämförs gäller det att ställa siffrorna i proportion till storleken på ekonomin. Att bara jämföra tusentals miljarder med varandra visar inte hela sanningen. Produktiva investeringar, dvs. investeringar i maskiner, utrustning och immateriella tillgångar, är avgörande för utvecklingen av konkurrenskraften. Med investeringar i immateriella tillgångar avses investeringar i bl.a. forskning och utveckling samt it-system. Byggnadsinvesteringar är också en betydande investeringskategori, men de skapar inte nya, konkurrenskraftiga lösningar för den globala marknaden. Därför är byggverksamheten inte lika kritisk med tanke på konkurrenskraften.
I början av innevarande år var produktiva investeringar i förhållande till bruttonationalprodukten 10,5 procent inom EU och 12,5 procent i USA. Vi ligger alltså klart efter på den här sidan av pölen. Detta är på inget sätt en ny situation, eftersom de produktiva investeringarna har varit klart mindre inom EU åtminstone sedan 1995. Längre än så sträcker sig inte statistiken. Att bygga upp konkurrenskraften är ett långsiktigt arbete, och det tar längre än bara några år att komma i kapp årtionden av förluster.
Utrymme för förbättring i kvaliteten på investeringar
Inom EU görs en större del av investeringarna i maskiner och inventarier (6,4 procent) än i immateriella tillgångar (4,1 procent). I USA är situationen den motsatta: maskiner och inventarier står för 5,7 procent och immateriella tillgångar för 6,8 procent av investeringarna. Denna konstellation är oroväckande. Ekonomin förändras och tekniken utvecklas. De amerikanska teknikjättarna gör stora immateriella investeringar, med artificiell intelligens som det senaste exemplet.
USA:s ekonomi förnyas i snabb takt, vilket också framgår av det faktum att investeringarna i immateriella tillgångar är större än investeringarna i maskiner och inventarier. Vändningen skedde år 2020. Ur detta perspektiv stampar EU:s ekonomi på stället. Visst behövs investeringar i maskiner och inventarier även i framtiden, men de skapar inte lika mycket värde som investeringar i immateriella tillgångar. En mycket viktig kategori i de immateriella investeringarna är investeringar i forskning och utveckling, eftersom det är de som producerar det nya och bättre.
En intressant detalj i de amerikanska investeringarna i maskiner och inventarier är att deras andel har minskat både under de senaste åren och på längre sikt. Diskussionen om att ta hem produktionen och stödja den amerikanska industrin syns alltså åtminstone inte i investeringarna. Det kan vara för tidigt att dra några slutsatser, eller så kommer utvecklingen aldrig att nå upp till de nivåer som politikerna målar upp.
Vad borde förändras inom EU?
Rapporten om EU:s konkurrenskraft, som utarbetats under ledning av den förra centralbankschefen Mario Draghi, lägger fram ett stort antal reformer för att återställa konkurrenskraften. Ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv är det kritiskt att investeringarna ökas. Det finns inga enkla lösningar. Förhoppningsvis läser politikerna rapporten noga och drar nödvändiga slutsatser.
Marknadsöversikten har skrivits av Aktias Chefsekonom Lasse Corin.
