Vad vittnar uppsvinget i världshandeln om?
Världshandeln, dvs. exporten och importen mellan länder, berättar många saker om ekonomin. I sin senaste prognos uppskattade ekonomiorganisationen OECD att den sammanräknade globala exporten och importen ökar med 2,3 procent i år och med 3,3 procent nästa år. Även Internationella valutafonden IMF och Världshandelsorganisationen WTO har dragit snarlika slutsatser. I dagens värld fylld med geopolitiska risker verkar tillväxten i den internationella handeln märklig. Vad handlar det egentligen om?
Det förbättrade konjunkturläget stöder tillväxten
En orsak till den ökade handeln är att de olika ekonomiska faktorerna har stärkts. I Europa förväntas investeringarna öka, vilket ökar efterfrågan på investeringsrelaterade råvaror. Samtidigt syns den lägre räntenivån som förmånligare finansiering av handel. Den allt snabbare ekonomiska tillväxten i Asien ökar för sin del aktiviteten inom internationell handel. Därutöver förbättras köpkraften av en betydande avmattning i inflationen.
Världshandelsorganisationen WTO:s statistik visar att den globala varuhandelns import- och exportvolymer inte har ökat nämnvärt på två år. Under 2005–2018 var tillväxten tämligen snabb, och följaktligen avviker de senaste årens nolltillväxt från trenden under denna period.
Handelsrestriktioner och stöd gör sig påminda
Även om världshandeln förväntas öka under de närmaste åren är utsikterna på lång sikt dystrare. Trump började under sin första period öka handelsrestriktionerna, som Biden sedan har upprätthållit. Sedan dess har retoriken skärpts och även geopolitik, strategisk autonomi osv. har kommit med. Industripolitiken, där företagen får frikostigt med stöd, är på uppgång. I USA får till exempel halvledartillverkare miljardstöd. Europa stöder stålindustrin och planerar importtullar för kinesiska elbilar. Detta är bara några exempel.
Handelsrestriktionerna inverkar mycket snabbt på den internationella handeln. Detta återspeglas tydligt i de importtullar som Trump införde. Däremot syns de olika stödens inverkan på företagens fabriksinvesteringar långsammare. Stödda fabriker byggs nu i USA och Europa. Med tiden kommer dessa att minska den internationella handeln.
Den internationella handelns andel av bruttonationalprodukten förändras inte
Den globala exportens och importens andel av världens bruttonationalprodukt vittnar om öppenheten i världsekonomin. I OECD:s prognos ökar den internationella handeln med 2,3 procent år 2024 och med 3,3 procent år 2025. Samtidigt förutspår organisationen att världens bruttonationalprodukt kommer att öka med 3,1 procent i år och med 3,2 procent nästa år. I år minskar alltså världshandelns andel av bruttonationalprodukten och nästa år förblir den i praktiken oförändrad.
Den internationella handelns andel av världens bruttonationalprodukt var 25 procent på 1970-talet, och år 2007 hade den ökat till ca 60 procent. Sedan dess har relationstalet utvecklats i sidled. Det kommer sannolikt att fortsätta i sidled, troligen till och med i nedåtgående riktning, under de närmaste åren och även framöver.
Marknadsöversikten har skrivits av Aktias chefsekonom Lasse Corin.