Chefsekonomens blogg: Att förvrida statistik gör Finland inte rikare – mätt i finansiell förmögenhet är vi det fattigaste landet i Norden

Då diskussionen om försämringen av Finlands statsfinanser och offentliga ekonomi blir hetare, är det ofta ett kort som slås på bordet: Den offentliga sektorns positiva finansiella nettoförmögenhet i Finland. Även om den offentliga sektorns finansiella förmögenhet är större än skulderna är det vilseledande att tro att man inte bör oroa sig för läget i de offentliga finanserna. Tanken är antagligen att man i en nödsituation kan betala av skulder genom att sälja tillgångar.

Pensionsbesparingar ökar den offentliga sektorns förmögenhet i Finland

År 2022 var den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet i Finland 59 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, dvs. skillnaden mellan den finansiella förmögenheten och skulderna var 59 procent i förhållande till storleken på vår ekonomi. Den finansiella förmögenheten omfattar till exempel insättningar, fondsparande, aktieplaceringar och olika försäkringsbesparingar. Skulden omfattar alla räntebärande skulder, oavsett om det är fråga om hushållsskulder (t.ex. bolån) eller obligationer (statsskuld).

Siffran var högre än i Sverige (30 procent) och Danmark (18 procent). Norge var helt i sin egen klass, eftersom den offentliga sektorns nettoförmögenhet utgjorde 270 procent av bruttonationalprodukten. Som man kan föreställa sig förklaras situationen i Norge av den enorma oljefonden som är en del av den offentliga sektorn och dit stora överskott från olje- och gasförsäljning placeras. I skrivande stund är oljefondens storlek cirka 1 300 miljarder euro, dvs. mer än fem gånger värdet av Finlands pensionsbesparingar. Som en parentes kan nämnas att Norges bruttonationalprodukt var ovanligt hög 2022, eftersom inkomsterna från energiförsäljningen ökade exceptionellt mycket. Därför ser Norge exceptionellt ”fattigt” ut i statistiken för 2022.

Till skillnad från Sverige och Danmark räknar vi i Finland pensionsbesparingar som en del av den offentliga sektorn. Dessa inbesparingar uppgick i slutet av 2022 till cirka 250 miljarder euro. Om inbesparingarna beräknades som en del av hushållens förmögenhet, skulle den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet vara -33 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Ett negativt tal innebär att skulderna är klart större än den finansiella förmögenheten.

De svenska och danska hushållens förmögenhet är betydande

Pensionsbesparingarna ökar hushållens nettoförmögenhet i Sverige och Danmark. Siffrorna är ganska häftiga. I Sverige var hushållens finansiella nettoförmögenhet 212 procent av bruttonationalprodukten och i Danmark var motsvarande tal 249 procent. Även om hushållen i båda länderna är kraftigt skuldsatta har de betydligt större finansiella tillgångar än finska hushåll. Även om pensionsbesparingarna i Finland skulle beaktas som en del av hushållssektorns finansiella förmögenhet, skulle vi ändå vara klart mindre förmögna än Sverige och Danmark.

Den norska hushållssektorn är klart den minst förmögna i jämförelsen. Observationen är intressant, Norge är ju ett exceptionellt förmöget land. Jag vet inte exakt varför, men jag kan mycket väl föreställa mig att miljarderna i oljefonden skapar en känsla av trygghet som gör att det inte känns lika nödvändigt att spara själv.

Finlands stora nettoförmögenhet i de offentliga finanserna är vilseledande

Man ska inte låta sig luras av den offentliga sektorns stora finansiella nettoförmögenhet. Hur mycket man än vrider på statistiken, kommer vi inte från det faktum att Finland är det fattigaste landet i Norden mätt i finansiell förmögenhet. I denna statistik beaktade jag inte företagssektorns finansiella förmögenhet eller de olika sektorernas fasta förmögenhet (markområden, fastigheter) och de skulle inte ändra situationen. Jag hävdar att den viktigaste förklaringen till de stora skillnaderna i förmögenhet är exportsektorerna i de övriga nordiska länderna, som är betydligt större och/eller mer produktiva än i Finland.