Vi kommer inte att sluta leva på kredit under denna regeringsperiod (eller nästa)

I riksdagsvalet i våras hördes hårda ord om skuldsättningen och avsikten var att sätta punkt för att staten lever på kredit. Partierna delade oron över skuldsättningen, men åtgärderna lyfte fram skillnaderna mellan dem. Grovt talat understödde vänstern skattehöjningar och högern utgiftsnedskärningar. Den nya regeringen har nyligen presenterat sin första budget, så kommer staten nu att sluta leva på kredit? Enligt finansministerns prognos kommer det inte att bli så, åtminstone inte genom den här regeringens åtgärder.

Det är inte skuldbeloppet som är problemet, det är utvecklingstrenden

Den offentliga sektorns skuld i Finland uppgår till cirka 200 miljarder euro. Statens andel av detta är något under 150 miljarder euro. Beloppen är stora, men de säger ingenting om hur hållbar skulden är. I förhållande till nationalekonomins (bruttonationalproduktens) storlek är skulden cirka 73 procent. Denna siffra ligger under genomsnittet i euroområdet, dvs. den är inte särskilt hög. Skuldsättningsgraden har däremot ökat stadigt. Skuldsättningsgraden nådde 31 procent 2008 och trenden har sedan dess i regel varit uppåtgående.

Skuldsättningsgraden stiger naturligtvis i kriser när staten stöder ekonomin på olika sätt, såsom med corona- eller arbetslöshetsunderstöd. Problem uppstår när man inte lyckas sänka skuldsättningsgraden i tillräcklig mån mellan kriserna. Kriser har vi haft gott om– bankkrisen, krisen i Asien, IT-bubblan, finanskrisen, eurokrisen, coronakrisen och nu kriget – och vi har antagligen flera kriser framför oss även i framtiden. Om vi inte lyckas vända skuldsättningen nedåt kommer det i något skede att uppstå en kris där staten inte längre kan stöda ekonomin. I värsta fall försvagas förtroendet för staten som låntagare, vilket var fallet i Grekland.

Vad var det egentligen som lovades i valet?

Löftena om att sluta leva på kredit var rätt abstrakta i valet. Vad menade man ens med att sluta leva på kredit? Utlovades det ett absolut stopp för skuldsättningen och att ingen ytterligare upplåning kommer att ske? Eller var meningen bara att vända skuldsättningstrenden nedåt? Hur som helst kommer ingetdera att ske än genom den här regeringens åtgärder.
Jag menar att den offentliga ekonomin kan anses vara hållbar så länge skuldsättningsgraden sjunker mellan olika kriser. Detta är möjligt även om den offentliga sektorn skulle låna mer pengar varje år. Ett matematiskt villkor för att skuldsättningen ska minska är att skuldbeloppet ökar långsammare än bruttonationalprodukten. I Finland har skuldsättningsgraden från tidigare kriser lämnat efter sig otrevliga laster.

Regeringens första budget var bara startskottet för att vända skuldsättningsgraden nedåt

Regeringen offentliggjorde nyligen sin första budget. Underskottet minskar jämfört med en situation där inga anpassningar görs, men budgetunderskottet ligger ändå kvar på 10 miljarder under hela regeringsperioden. Enligt finansministeriets uppskattning kommer ökningen av skuldsättningsgraden inom den offentliga ekonomin att stanna av tillfälligt med hjälp av de åtgärder som nu presenterades och fortsätta att öka på 2030-talet.

Det krävs därför ytterligare åtgärder för att varaktigt vända skuldsättningsgraden nedåt, och dessa kommer att ligga på följande regerings bord. Förhoppningen är att nästa regering gör de planerade nedskärningarna på 3 miljarder euro OCH att ekonomin växer snabbare. I Finland har man länge drömt om en snabbare tillväxt. Det är positivt om tillväxten faktiskt tilltar. Om den inte gör det måste nästa regering göra större anpassningar än 3 miljarder euro. Då finns det inte heller utrymme för stora kriser.